Norge

Norge

 

Politik

Norge styrs av tre kungar, halvbröderna Öystein, Sigurd och Olav. De är söner till kung Magnus Barfot och barnbarn till kung Harald Hårdråde. Öystein styr från Bergen i Hordaland, Sigurd från Elfsyssel/Kongahälla i Viken och Olav från Trondheim i Tröndelag. De tre kungarna styr utan, till synes, problem. Man förutspår en period av välstånd.

Kung väljs av folket i de olika fylkena och man har en liknande styrelse av landet som Hunaland. Dock har man inga landhersar, men väl Jarlar (kungens närmsta man) och Sysselmän (administrativ titel) I övrigt finns det hövdingar runt om i landet som styr i lokala frågor. På kyrkans mark råder även kyrklig lag.

 

De norska kungarna:

Öystein Magnusson

Sigurd Magnusson Jorsalafare

Olav Magnusson (med hjälp av rättare och sina bröder då han är 15år)

(se persongalleri för utförligare beskrivning)

 

Norge har en fientlig inställning till Danerna och ser gärna att de återigen skall styra över Norge som de gjort förr. De norska kungarna är måna om att inte släppa in danerna i sin familj. Dock har Norges kungar släkt i både danernas och svearnas kungafamiljer, på ett eller annat vis. Släktband finns även i Hunaland om än svaga.

I övrigt råder det just nu fred mellan ätter och fylken inom Norge. Men vem vet vad som kommer att hända om en av kungarna dör eller det kommer en annan som vill åt tronen.

 

Ätter

Norge består av många ätter och familjer, långt fler än Hunaland. Utöver den kungliga ätten som ibland kallas ”Hårfagerätten” finns det Grim, Troms och Svarte som hunalänningarna känner till. Flera av ätterna har släktingar och fränder i Hunaland, samt vise versa.

Hunaländska ätter som har viktiga kontakter med Norge är Knaphövde, Sköld och Rind.

 

Befolkning

Folket är ungefär som hunalänningar, men man har inga kråkor, gråfötter eller liknande. Kringresande hedningar skulle förmodligen dräpas på plats om de inte betedde sig som folk. Vidare delar inte det norska folket det hunaländska modet med att kvinnor bär byxor eller att män går i klänning. Inte heller råder jämlikhet mellan könen. Man och kvinna har sina fasta platser. Så hunaländska kvinnor bör tänka på det när de kommer till Norge.

 

Personer från Trondheimstrakten som de flesta hunalänningar känner till:

Tryggve Sveinson av Grim – Sysselman i trakterna runt Trondheim, samt ätteledare.

Ingolf Olavson av Grim – Vän till kungen av Hunaland som fostrat kungens halvbror och märkesman Steingrim Jorunsson. Ingolf och Ragnvalds fäder var svågrar.

Öystein Hjort – En lokal hövding som bl.a. har en son som präst i Hunaland på Ulvhammar kyrka. Öystein tros ligga bakom flera räder in i Hunaland.

Sigurd Krull – Mest känd för att hans far härjat i Hunaland tillsammans med Öystein Hjort i ungdomsåren

(se nedan för utförligare beskrivning)

 

 

Religion

Norge är sedan en tid tillbaka helt kristnat och det blotas inte öppet längre. Förmodligen håller många fortfarande på att blota till de gamla gudarna i smyg. Men det är förenat med livsfara och utländska hedningar bör ta det försiktigt i Norge. Kristnandet gick hårt fram och tonen är fortfarande hård. Man vill gärna kristna Hunaland.

Kyrkan lyder under Lunds ärkebiskop, i danernas land. Alltså är det biskopen i Lund som styr missionen i hela Norden. Det är gamle biskop Adalbrikt som är högst inom kyrkan i Norge och sitter i Trondheim. Till hjälp har han Grimkjell, hirdbiskop i Trondheim och biskopen Sigurd munk. De norska biskoparna arbetar hårt med missionen i Sveariket och Hunaland och det finns de som vill göra Trondheim till eget ärkebiskopssäte. Mycket arbete och prestige läggs ner på detta. Ärkebiskopen i Lund pressar Adalbrikt hårt för att nå resultat i kristnandet av Hunaland, men än så länge har biskopen låtit kung Ragnvald själv styra processen, men röster har hörts om att man bör kristna med svärd snart…

Trondheims största kyrka heter Nidarosdomen och där ligger Olav den Heliga begravd. Kyrkan har blivit ett viktigt mål för pilgrimer.

 

Geografi

Längst i söder finner man fylket Viken med staden Elfsyssel som bas. Göta älv bildar gräns mot svear och götars land. I mitten av landet ligger staden Bergen i Hordaland. Staden är relativt nybyggd och växer snabbt då den är tänkt att bli den viktigaste staden i landet. Något den i princip redan är. Längre norr ut ligger staden Trondheim som kan ses som Norges nordligaste utpost. Norr om Tröndelag ligger visserligen fylket Nordland, men lyder inte riktigt under konungariket Norge. Kusten är mycket lång och genombruten av många djupa fjordar. Sjöfarare hävdar att det tar trettiofem dagars seglats med bra vind för att komma från Viken i söder till Bjarmernas land i norr. Norge är till största delen mycket kraftigt kuperat, med djupa dalar och svårpasserade bergsryggar.

Pilgrimsleden från Hunaland leder genom Helvetesporten in i Norge och Tröndelag. Det är främst området kring Trondheim (Tröndelag) som de flesta hunalänningar känner till väl. Detta beror t.ex. på handel, släktskap och diverse gränstvister och ömsesidiga plundringar. Man når lättast Norge och Tröndelag via Helvetesporten i nordvästra Hunaland.

Norr om Pilgrimsleden och öster om Stiklastadsvägen ligger hövding Öystein Hjorts land. Hans största gård heter Grutseter, men välmående storgårdar som Medal, Rindal och Rennebu ligger inte långt från gränsen. Söder om Pilgrimsleden ligger hövding Sigurd Krulls land. Huvudgården heter Mosletta, men gårdar som Haftret och Gåre är kända att vara stora och välmående med många skattegårdar knutna till sig. Mellan Pilgrimsleden och Stiklastadsvägen ligger Ingolf Olavsons land. Huvudgården heter Grovik. Andra större gårdar är Elvehus, Bogen och Årvoll. Kring Trondheim ligger Tryggve Sveinsons marker med gården Frost som huvudsäte med den gamla huvudgården Tun nästgårds. Även här finns ett antal mindre gårdar till de större.
Pilgrimer kan resa utan beskydd längs både Pilgrimsleden och Stiklastadsvägen. Handelsmän får i allmänhet resa i fred förutsatt att betalar de avgifter hövdingarnas hirdmän kräver. Dessa summor beror på lastens storlek, men är oftast inte hög.

 

 

Persongalleri

Tryggve Sveinson 1060-


Tryggve har inte speciellt långt kvar att leva, men han är ännu stark nog för att golva de flesta som käftar emot. Han är inte störst, starkast eller fagrast, men han har sin klipskhet. Ofta är han hård men rättvis, dock viskas det om diverse hemskheter han låtit sina fiender genomlida då de satt sig upp mot honom. Den stora frågan är vem som skall ta över efter Tryggve. Hans kusin Ingolf (se nedan) har en bra position, men det finns även andra…

Det var hans och Ingolfs farfar, Eiliv, som satte Grimätten, (kallas även Frost eller Tunätten) på kartan och numera har ätten ett starkt fäste kring Trondheim samt kring Bergen i mellersta delarna av Norge. Tryggves ena bror har dessutom bosatt sig i Hunaland. Tryggve har flera ättemedlemmar i tjänst hos kung Ragnvald och vissa har dessutom gift sig med högättade personer i landet. Tryggve styr från ättens största gård, Frost.

Tryggve är även ”kungens man” i trakten, ungefär motsvarande Landherse i Hunaland.

 

Ingolf Olavson 1068-


Ingolf är en storvuxen man, med yvigt blont hår. Han är berömd för sin gästfrihet, sitt mod och sin kunnighet med vapen. Det sägs också att han kan vara enastående korkad när han druckit för starkt mjöd. Det sägs om honom att han i unga år ville fria till en hunaländska han fattat tycke för. Han missförstod seden med friartafs. När han lämnat sin nytillverkade tafs till kvinnan fick han hennes och svarade "Nej tack, jag har en redan" och avstyrde därmed oavsiktligt alla äktenskapsplaner. Hans bönder ser honom som en hård man med sinne för taktik, något som lett till att hans land sällan härjas av grannar. Ingolf Olavson och kung Ragnvald är kusiner, något som båda värderar högt. De gästar varandra ofta, och kung Ragnvald har Ingolfs dotter Katla på fostran. Ingolfs främsta krigare är Ståle Rolfson Stråhatt och Hravn Hravnsson.

Även om Ingolf tar ord från Tryggve på två plan, så är han ändå rätt så självbestämmande. Till förtret hos de andra hövdingarna och stormännen i trakten.


 


Öystein Hjort 1058-


Öystein Hjort är en grinig gammal man med vuxna barn. Han är mycket krigisk, och deltar ofta i härjningståg in i Hunaland. Hans äldste son, Bark-Geitar, är i alla avseenden lik sin far och förväntas när som helst ta över hövdingatiteln. Öystein är mycket from kristen, och reser var St Olovsdag till helige Olovs grav. 
Öystein Hjorts krigare härjar ofta i Hunaland och det är de som står för större delen av överfallen mot Helvetesporten. 



 

Sigurd Krull 1078-


Sigurd Krull Guttormson är, ung kortvuxen man med obotligt gott humör. Han sägs vara lika glad som Öystein är sur. Sigurd är ogift, och har hittills inte försökt gifta sig heller. Han har gjort flera resor till Skottland och Orkneyöarna, och tar ofta emot gäster därifrån. Sigurd strider sällan, kanske av rädsla för att bärsärkadragen hans släkt anfäktats av ska vakna, men hans krigare ser härjningar i Hunaland som en viktig inkomstkälla. På hans land dog för inte länge sedan en ung kvinna efter att blivit pålad levande vid marken. Kvinnan, Sigyn, har sedan dess utfört flera mirakel. Fader Martinus har fått upp ögonen för detta och har avsatt fem klerker att försöka dokumentera Sigynmiraklen. Biskop Adalbrikt välkomnar fler helgon till Tröndelag, men hävdar att de klerker han sänt ut för att undersöka saken med säkerhet påstår att alla mirakel hittills har haft naturlig förklaring. 

Många äldre hunalänningar minns med blandade känslor Sigurds far Latter-Guttorm Sigurdsson, som var barndomsvän med Öystein Hjort. De båda besökte Hunaland både fredligt och i härnad. Latter-Guttorm hade egenheten att rusa skrattande i strid, något som både var roande och skrämmande. Elaka rykten påstår att han råkat i bärsärkaraseri och skrattade ihjäl sig. Detta är dock inte sant. Han kvävdes när han av misstag svalt ett köttben. 

Mårten Griffiths, fader Martinus
Den walesiske prästen Martinus är präst i Krulls Sigynkyrka. Han är en högljudd man som ofta reser omkring i Tröndelag och lämnar svavelosande predikningar till alla, intresserade eller ej. Han är bekant med jämtske prästen fader Eadsige, och de kommer sällan överens. Klockaren i Sigynkyrkan hördes vinrusig påstå att när de båda fäderna var i gräl skulle de inte ens vara överens om skapelseberättelsen. 

Solfrid Aslaksdotter på Haftret
Solfrids rykte har nått från kust till kust: ingen håller gästabud som Solfrid på Haftret! De makalöst dignande borden, den överlägsna underhållningen, de ryktbara gästerna och Solfrid som strålande värdinna talas det om efter varje gästabud. Hon är änka efter Fjolvar Ljotson som stupat i strid med hunaländska krigare dagen före Kristi Himmelsfärd år 1100. Hon har passerat femtio år, och anses som en av traktens mest eftertraktade kvinnor. På äldre dar har hon lagt sig till med hunaländskt mode och sägs ha chockat gäster genom att bära byxor. En friargåva i form av fyra tunga guldkedjor påstås hon personligen ha lämnat till kung Ragnvald. Ingen har frågat kungen om så var fallet, men hon sågs besöka honom under hösten

1102. 


 

Kung Öystein Magnusson (1103 -)
 Född 1089. Son till Magnus III Barfot.

Öystein brukar hålla till i de mellersta delarna av Norge (Hordaland) och ta hand om saker och ting där

 


Kung Sigurd Magnusson Jorsalfare (1103 -)
Född 1090. Son till Magnus III Barfot.

Sitt binamn fick han efter ett kors- och pilgrimståg till Jerusalem 1107-1111. Enligt rykten tog Sigurd med sig ett relikskrin från Jerusalem, som innehöll en flisa från Kristi kors och att han gav det till staden Kungahälla.

Sigurd brukar hålla till i de södra delarna av Norge (Viken) där han ofta styr och ställer

 

Kung Olav Magnusson (1103 -)
Född 1099 och var endast 4 år när han blev kung och har av naturliga skäl inte haft så mycket med styret av Norge att göra än. Olav är nu 15 år gammal och skall inom kort verkligen axla kungatiteln då han snart blir vuxen och kommer styra från Trondheim i Tröndelag.