Regerande ordning

Den regerande ordningen

 

Hunaland styrs av en kung eller drottning som väljs bland landets främsta personer inom lämpliga stormannaätter. Detta sker vid ting och utses av fria hunalänningar. Härskartiteln är inte ärftlig men har den avlidne härskaren söner eller döttrar vid sin död som anses lämpliga, räknas dessa naturligtvis in bland de främsta personerna. Vald härskare sitter till sin död eller avsatt. Ingen kyrklig kröning efter val. Härskaren är inte enväldig och har delvis begränsad makt. Härskaren är Hunalands och dess befolknings, främsta beskyddare. Härskaren skall styra över landets försvar, leda folket framåt genom att förkunna kungliga påbud. Härskare styr med råds hjälp. 1096 valdes Ragnvald Ragnvaldsson av ätten Knaphövde till Hunalands första kung och regerade i tjugo år innan han dog av sjukdom under sommaren 1116. På hösten samma år hölls regentval och Vaino Oddgrimsdotter av ätten Sköld blev vald av folket till ny regent.

 

Härskarens uppgifter

Några uppgifter, befogenheter och skyldigheter:

  • Skydda landet
  • Styra landet efter eget omdöme
  • Välja eget råd samt krigsledare om härskaren så önskar
  • Utser alla ämbeten inom den styrande ordningen
  • Får ej ta skatt från andra än på sin egen mark. (gäller alla)
  • Tar del av tull och av marknadstull samt bot vid ting.
  • Kan kräva rusttjänst av alla självägande bönder i 70 dagar i antal enligt ägostorlek. Av annans hird kan härskaren kräva halva manskapet i krig i 70 dagar. (Se krigslagarna)
  • Skall tillbe fädernas gudar eller Vite Krist och helgonen
  • Kan lagligen bli avsatt vid ting.
  • Bekosta en egen hird som skall skydda härskare och land, i valfri storlek
  • Förfogar över fem regentgårdar, som alltid tillhör aktuell härskare. Dessa är Tångvalla, Ulvhammar, Stortind, Rensta, Bistra

 

Härskarens hird står han eller hon mycket nära då delar av den alltid följer härskaren och det är här som man kan hitta många av de personer som härskaren verkligen litar och lyssnar på.

 

 

Härskarens råd

En liten skara av högättade personer som härskaren litar på. Härskarens råd är inte någon fastslagen organisation, utan dess medlemmar kan variera lite från tid till tid och uppgift.

Drottning Vaino omger sig gärna med kunnigt krigsfolk, till skillnad från avlidne Kung Ragnvald som alltid hade sin lagman, stallare, märkesman och några hersar vid sin sida. Medlemmarna besitter olika kunskaper, men har gemensamt att de alla är duktiga inom sitt område och lojala härskaren. Rådsmedlemmar plockas vanligtvis från de som gett stöd åt härksaren i valet av regent.

 

Hunalands administration

Regenten kan inte vara överallt på samma gång. Makten måste delegeras. De som besitter administrativa poster kommer nästan alltid uteslutande från stormannaätter.

 

Krigshövding

Den person som är högsta befälhavare för Hunalands hela krigsmakt och skydd, näst efter härskaren. En krigshövding har inte högre talan i ett ting än t.ex. en landherse, men fungerar ganska ofta som ”reservregent” då mycket av tiden går åt till att uppfylla regentens uppgift gällande Hunalands beskydd.

  • Rätt att i eget namn kalla samman och leda allt väpnat folk i krig.
  • Skall övervaka landets härmakt och försvar.
  • Får utse kungliga hersar (men ej vanligt)
  • Handhar tillstånd om att ha hird och antal krigsföra personer.
  • Bestämmer ej över härskarens personliga hird, om härskaren inte sagt annat.
  • Högsta domare gällande krigslagarna (Härskaren är formellt högre)

 

 

Landherse

En landherse är härskarens förlängda arm i Hunaland. De styr var sin del av landet för härskarens räkning. Om härskaren inte är närvarande i landet så är det nästan alltid Landhersarna som tar över styret av Hunaland, med krigshövding som ledare. Landhersar hör självklart till dem härskaren oftast kallar till rådslag och gillen. De äger stora marker och rikedomar, de är vanligtvis överhuvud för stormannaätter. De ingår inte i härskarens personliga hird. De kan jämföras med senare grevar och hertigar. Landherse kan bara den bli som äger minst en gård med utmarker och boskap till ett ganska stort värde, som har rykte som en hunalänning med heder och som inte dömts för brott mot Huna Landslag. Det finns för närvarande sex landhersar i Hunaland. Några av deras plikter, uppgifter och rättigheter:

  • De är lagkloka och har rätt att döma i ting inom sitt område
  • Står över alla utom regenten (med vissa få undantag)
  • Får ingen ”lön”, men får del i böter som avkunnas inom deras område
  • Styr landet med krigshövdingen i de fall härskaren inte befinner sig i Hunaland.
  • Rätt att hålla egen hird.
  • Skyldiga att ställa upp med minst 1/5 av sina hirdkrigare i 70 dagar vid krig
  • Rätt att utse hövdingar inom sitt område
  • Utses av härskaren

 

 

Härskarens hirdhersar

En hirdherse är en professionell yrkeskrigare och ofta befälhavare i regentens hird. Många av dem har egna välmående gårdar men några är bofasta på någon av regentgårdarna. Deras lön är silver och kanske gård och boskap samt rätt till en stor del av byte vid plundringar under krig och liknande. Härskaren ser många av hersarna som sina närmsta.

  • Deras plikt är att skydda härskarens namn och rykte.
  • De står under landhersarna men över de lokala hövdingarna i rang och talan
  • De har rätt och ansvar att föra härskarens talan (om härskaren inte är närvarande)
  • Utses av härskaren eller krigshövdingen
  • För befäl över krigare i härskarens hird.
  • Vissa tilldelas mindre förvaltningsuppdrag på t.ex. kungsgårdarna
  • Får lön.
  • Härskarens hirdhersar lever under egen lag (utöver den hunaländska)

 

Hövding

Utses av folket och eller härskaren. Ansvarar för säkerhet och rådslag inom ett mindre område, det kan gälla en liten by eller en mindre landsända. Det är hövdingen som kallar till rådslag och som ser till att beslut genomförs inom den trakt eller byggd han eller hon styr över. Det är till hövdingen folk i första hand vänder sig om de t.ex. har problem med rövare. Vanligtvis svarar hövdingen inför härskaren eller landhersen för sitt område vare sig han eller hon valts av ett råd eller utsetts av regenten själv.

Hövding kan bara den bli som äger minst en gård med utmarker och boskap till ett ganska stort värde, som har rykte som en hunalänning med heder och som inte dömts för brott mot Huna Landslag.

  • Rätt att hålla egen hird efter ekonomi
  • Skyldiga att ställa upp med manskap i krig om hövdingen har egen hird
  • Ansvar att hålla sin trakt fri från rövare, pack och kringstrykare
  • Att organisera vargskall och björnjakter
  • Veta var rågångar mellan gårdarna egentligen skall gå om det blir dispyter om detta.
  • De behöver inte vara lagkunniga, men de behöver kunna tas med folk
  • Ofta kunna leda folk i strider.

 

Härskarens försörjning

Härskaren får inte ta upp skatt från hunalänningarna. Istället äger härskaren fem regentgårdar som skall sörja för härskaren och dennes hov. Vidare får härskaren ta upp tull och andra avgifter vid t.ex. marknader. Härskaren får alltid en viss del av alla de böter som utdelas vid ting. Slutligen har även härskaren en silvergruva till sitt förfogande.