Runor

Runor

 

För KIR gäller att runor skall fonetiskt beteckna vanliga ord. Normal svensk grammatik används (förutom att dubbelkonsonanter utesluts). De som kan tyda och rista runor i verkliga livet, kan också tyda och rista runor i kampanjen om så passar in för den valda rollen.

Nyligen har kungen förkunnat i ett påbud att vanligt folk (i princip alla utom kyrkans folk) skall skriva på runor och inte med latinska bokstäver då det ses som helgerån. Alltså skall man helst använda runor när man vill skriva något. Undantaget kyrkans folk som har rätt att skriva på latin.

Regel: Man skriver helst på runor men med svenska ord, Kyrkans folk skriver på latin eller med runor (med svenska ord).

Det finns en allmänt spridd och etablerad runrad i Hunaland. Dock finns det andra runrader som används. Dessa runrader kommer främst från grannländerna. Äldre runrader som inte längre används av folket brukar godar och liknande ha kunskaper om och i. Nedan följer den hunaländska runraden som används i dagsläget:

 

Regler:

Svenkst J = runan för I

Svenkst Å = runan för O

Svenskt Ä = runan för E

Svenskt V = runan för F

Svenskans O = runan för U

Svenskt V = runan för F

Svenskt C = runan för K (CK i svenska skrivs med runan för K)

Svenskt R = runan som ser ut som ett kantigt R. Tysta svenska R (som i gjorde) skrivs med runan som ser ut som en nedåtvänd gaffel.

Svenska QXZW = Utgår

T.ex. Tjänare blir Tienare, Kläder blir Kleder, Backen blir Baken, Jorden blir Iorden, Önska blir Unska, Tigga blir Tiga.

Låt bli att använda runraden som en chiffernyckel, läs istället. Försök ljuda. Kan du som person inte läsa med flyt kan inte heller din roll det.