Personer

Ekehuvuds persongalleri

Björnvig Aldursson

Om äldsta sonen till den dåvarande ätteledare Aldur Germundsson och Sibylla Ivanova var Björnvig förbestämd att bli ättens ledare efter sin far. Han är bosatt på ättens huvudsäte Folkehem i området Torsvi i södra delarna av Hunaland. Han fick självklart lära sig allt den blivande ätteledaren behövde veta, så som att läsa, skriva, räkna, idka handla och strida. Fadern dog när Björnvig och hans syskon fortfarande var barn men då Sibylla gifte om sig med Aldurs kusin, Joar, fick den nye fosterfadern vara ställföreträdande ätteledare tillsdess Björnvig blivit ätteledarrollen mogen.

Björnvig har varit anställd i Berghems byvakt vilken han även blev chef för efter några år och utöver det även medlem i byrådet. Dock började hans uppgifter som ätteledare ta allt mer tid och han drog sig tillbaka från sina uppdrag i Berghem. Han förblev länge ogift, tills det plötsligt uppdagades att han, utan ättens tillåtelse, hade trolovat sig med en piga som jobbade i Berghems värdshus. Efter många turer godkändes dock den unga kvinnan av ätten. De har nu fått tre präktiga pojkar.

Björnvig har år 1116 tillsammans med många krigare ur ätten bistått Hunalands drottning i stridigheterna nere i Härjedalen. Han må vara en skicklig krigare men han råkade ut för en skada. Detta oroade ätten något gruvligt men Björnvig verkar ha gudarna på sin sida för han tillfrisknade och är fullt inställd på att fortsätta kämpa så länge drottningen så önskar.

Björnvig har flera hel- och halvsyskon, däribland brodern Ulrik Aldursson och systrarna Irja, Sakine och Vendela Aldursdotter.

Vendela Aldursdotter av Ekehuvud

Uppvuxen på ättegården Folkehem i Torsvi med föräldrarna Aldur och Sibylla och hennes fyra syskon Björnvig, Ulrik, Sakine och Irja. Hon lärde sig allt om gårdsskötsel, så som t ex enklare bokföring och lite runskrift. Av sin duktiga mor lärde hon sig en hel del andra hantverk bl a att väva och sy vilket senare blivit hennes favoritsysslor.

 

Hon blev tidigt bortlovad eftersom föräldrarna ville försäkra sig om ett bra gifte för henne. Man såg till att den tilltänkte var en lämplig och förmögen man med en bra gård som gav god avkastning och hade en del skog och åkermark. Så vid 19 års ålder gifte sig Vendela med Tyrvald Stensson Ekehuvud som var en duglig ung man med egen gård vid namn Valfrid uppe i de västra delarna av Hunaland, i området Björkängen. Gården sköte de båda om och i och med Vendelas intresse för tygproduktion så införde hon även detta på denna gård. Lyckan var inte långvarig då hennes man tragiskt nog gick bort i en febersjukdom tre år in i deras äktenskap.

 

Nu styr och ställer Vendela efter eget behag på sin gård samtidigt som hon tillsammans med sin syster Sakine hjälper sin bror Björnvig att styra ätten.

 

Sakine Aldursdotter av Ekehuvud

Sakine är uppvuxen på ättegården Folkehem i Torsvi med föräldrarna Aldur och Sibylla och hennes fyra syskon Björnvig, Ulrik, Vendela och Irja. Hon har lärts upp till att sköta om den stora gården Folkehem där hon nu även residerar tillsammans med sin familj, sina föräldrar och Björnvigs familj.

 

Hennes man Frej var en snäll och beskedig man som komplitterade sin hustrus temprament på ett effektivt sätt. Han gick tragiskt bort i kriget med Härjedalen under sommaren 1116. De fick tillsammans tre söner och en dotter.

 

Sakine är en bestämd och ibland rätt så hetsig kvinna när det kommer till att få sin vilja fram här i livet men det är inget som förvånar någon med tanke på vilka hennes föräldrar är. Utöver att sköta om gården så hjälper hon sin bror i hans styre utav ätten och så tillbringar hon sin tid vid hovet i drottningens tjänst.

 

Irja Aldursdotter av Ekehuvud

Irja Aldursdotter är numera gift med den svenske stormannen och kungen över Tiveden Sigurd Slemme och ses väldigt sällan hemma i Hunaland. De har tillsammans fem barn, Två söner och tre döttrar.

 

Lagman Faril Rolfsson av Ekehuvud

Lagman Faril Ekehuvud kom till Berghem som skogvaktare, långt innan han var lagman. Ödets nycker har varit många men efter en olycka i by med en kyrka som brann ner så ansåg Faril att det behövdes mer ordning i landet så han reste till Bure Stenar för att bli lagman. Hans anseende har vuxit med åren och är numera en av Hunalands mest tillfrågade lagmän.

Faril bor nu med sin fru Vilja Ekehuvud och de tre barnen i Tångvalla där han har ett mindre handelshus med hampa och biffkor.

Faril har många vänner i landet och trotts att han numer är en Ekehuvud så är han god vän med ätten Bure i norr och ätten Snok i söder.

Solhild Toresdotter av Ekehuvfud

Solhild är en framåt kvinna på 21 somrar som ingen man ännu lyckats fånga i ett äktenskap. Hon är en av gydjorna i ätten, upplärd av goden Svartmåne. Solhild är god vän till ätteledarfamiljen och framförallt till Vendela och Sakine. Hon bor i Björkängen på den egna gården Disvangr, där hon sysselsätter sig med gårdsarbetet utöver sitt kall som gydja. Hennes familj består av föräldrarna Tore och Hilda som tillsammans med hennes syskon Torsten och Sigrunn lever på den större familjegården.

 

Sara Björnsdotter Stenkil av Ekehuvud (försvunnen, tros vara död)

Sara föddes som femte dotter, 1081, i en mindre familj inom den stora och mäktiga Stenkilsätten i Svearnas rike. Hennes far var hedning men modern var kristen och kom från södern. Sara höll sig bestämt till de gamla gudarna och de sederna som sin far och blev förkrossad när han tillslut också lät döpa sig för att inte bli utesluten ur ätten. Hon träffade då en ung man från Hunaland vid namn Ulrik Aldursson som hon förälskade sig i. Dock vägrade hennes föräldrar gå med på giftermålet. Hon rymde då och färdades tillsammans med Ulrik till hans hemland där de gifte sig och snart fick en son, Birger. Dock dödades både Ulrik och Birger under en storm bara något år senare när ett väldigt träd rasade över huset och krossade det. Sara var förkrossad och det dröjde länge innan hon hämtade sig. Hon har sedan dess stannat hos ätten Ekehuvud och ses som en av dem. Sara Björnsdotter är en av ättens matronor. Hon är dominant och framåt, ryggar sällan för varken utmaningar eller faror och sätter ättens bästa före allt annat. Hon kallas intrigant i många kretsar och det kan nog stämma... Men överlag är hon en ganska trevlig kvinna som tycker om att kunna ta hand om folk och ge dem mat och husrum.

 

Sibylla (Ivanova) av Ekehuvud (åldersvag)

Född i Novgorod ca 1060, i en ickefurstlig gren av den hreurekska ätten (ruriderna). Trolovad som pant i en släktfejd och flyttade till Kiev för att giftas in i den andra familjen när hon nått lämplig ålder. Tyvärr dog den tilltänkta maken innan bröllopet genomförts så Sibylla sattes i kloster vid nio års ålder. Där lärde hon sig alla möjliga textila konster, en del örtmedicin samt att läsa och skriva ryska. Så småningom lärde hon sig även andra konster och skickades på dörren. Väl tillbaka i Novgorod träffade hon en ytterst charmerande handelsman som sade sig vara det blivande överhuvudet till ätten Ekehuvud samt att delar av hennes familj numer bodde i Hunaland. Glad i hågen följde hon med denne talangfulla herre norrut. Väl i Berghem insåg hon att hon blivit lurad men eftersom Björnvig redan var på väg kunde hon inte ge sig av hemåt och Aldur var ju en rasande skicklig herre så hon gifte sig med honom och har ägnat de senaste 25-30 åren åt att stärka familjens ställning i landet. När Aldur dött gifte hon om sig med hans kusin Joar till familjens stora lycka. Det förhållandet är inte lika harmoniskt men vare sig Joar eller Sibylla verkar vara villiga att avsluta det trots ett antal stora bråk genom åren och att gårdarna kryllar av frillobarn av olika valörer.

Sibylla drog sig tillbaka för en tid sedan tillsammans med sin man och bor nu tillsammans med resten av ätteledarfamiljen på gården Folkehem. Åren går och det sätter sina spår, även på en stark kvinna som Sibylla och hon har det senaste året lidit av lindriga slaganfall vilket har lett till att den yngre generationen nu har kunnat stiga fram och få sin röst hörd mer än vad som varit möjligt innan. Efter kriget nere i Härjedalen och nyheterna om Björnvigs skada och Frejs(Sakines man) död i stridigheterna fick dessvärre Sibylla ett svårt slaganfall och hon är sig inte alls lik efter detta.

Joar Folkesson

Joar bor på ättegården Folkehem tillsammans med sin fru Sibylla och Björnvig. Som gammal man har han lutat sig tillbaka och njuter av ålderns höst. Far till Folke Joarsson, Airik Joarsson och Brunrolf Joarsson, samt styvfar till Björnvig Aldursson, Sakine Aldursson, Vendela Aldursdotter och Irja Aldursdotter.

Fröydis av Ekehuvud (död).

Syster till Joar Folkesson och faster till överhuvudet Björnvig Aldursson. Fröydis tillhörde de omtalade matronorna inom ätten och hade en stark vilja och vass tunga. Hon var gladlynt och generös, och särskilt det sistnämnda hade hon gott råd med. Hon har lyckats knipa en hövdingason från Norge vars ätt var ännu rikare än Ekehuvud själva. Maken hetter ValdR Steinsarve och Fröydis lyckades övertala honom att dra sig tillbaka och lämna över huvudmannaskapet till deras äldsta son och flytta tillbaka med henne till Berghem. Sedan några år tillbaka satt Fröydis, med Björnvigs goda minne och hans fulla förtroende, i byrådet i Berghem och representerade ätten och höll Björnvig informerad om det som hände. Hon samsades gott med de andra starka kvinnorna i ätten även om det gick livat till ibland i diskussionerna.

 

Airik Joarsson

Äldste son till Joar Folkesson med dennes första fru Thyra och uppväxt till större delen i Berghem. Han är smed med rustningsdetaljer och smycken som specialitet. Han är också en av ättens främsta kämpar och vann kamperna sommaren 1103. Det ledde bl a till att han för en kortare tid fick tjänst i kung Ragnvalds hird. Det blev dock kortvarigt då han vägrade bli kristen och lämna de gamla sederna.

 

Folke Joarsson (död)

Folke är son till Sibylla och Joar och deras enda gemensamma barn. Han är alltså yngst i barnaskaran och halvbror till både Aldurs barn och Joars son Airik. Som yngst i hushållet blev han lite av en särling som tidigt drogs till jakt och andra ensamma sysslor ute i skog och mark. Men han gjorde alltid vad som krävdes för sin ätt och ställde upp i Berghems kamper 1103 där han klarade sig ganska bra. Han gifte sig samma år med lagman Ugil Godes syster Oksana, som setts ut åt honom av ätten. Tillsammans färdades de med sällskapet Ulvfang under några månader tills Oksana gav sig av åt ett annat håll och kort därefter försvann Folke efter en strid i Normandie. Följet Ulvfang visste själva inte var han blivit av.

 

Brunrolf Joarsson

Brunrolf är en frilloson till Joar. Kallas "Brunte" av alla i Torsvi med omnejd. Sommaren 1107 upptogs Brunte som ovete i kung Ragnvalds hird. Det framkom i samband med detta att hans mor var Mathilde av Nantes, änkan efter en av kungens fars hersar, och att han blivit döpt som barn.

 

Öivar Hansson

En man som deltagit många gånger i kamperna i Berghem och är känd för att alltid komma tvåa i dessa kamper. Han bor på gården Björkängen strax söder om Helvetesporten. Han är son till Hans Germundsson och Tindra.

 

Svartmåne

Svartmåne är en gode från ätten Ekehuvud som håller till på gården Alvtakani östra delarna av Hunaland. Svartmåne bor där med sin familj, frun Agata och dottern Alexia. Solhild har hos denne gått i lära under sin utbildning till gydja.

Alexia Svartmånedotter

Dotter till Agata och Svartmåne, goden på Alvtakan och bor således på sina föräldrars gård. Hennes man Aske (något av ett original i Berghem) dog för ett tag sedan. Likaväl tyckte väl de flesta i ätten.

 

Eirik Germundsson

Son till Germund och Amalia. Han var Berghems byhövding under en period från sommaren 1104, men har sedan dess sällan varit hemma. Han hade även haft ansvaret för att byggandet av en kyrka i Berghem. Något som inte gick så bra och han fick sin del av kakan när den brann ned.

 

 

Fröjdis (död) med maken ValdR anno 1113 (Foto: Hanna Olsson)