Om ätten

Kort om Helgaätten

Helgas mormors mormor var den som byggde ett hem för sin familj vid vägen genom Hunaland. Hennes hus var alltid öppet och många vägfarare stannade för att vila och köpa lite mat. Platsen blev efterhand mer bebyggd och till sist en by, som fick namnet Berghem. Byn var en av de sista platserna att vila på vägen till Norge. Huset byggdes större och blev ett stort och välbesökt värdshus. Hon tog sig även ann de som levde i eller nära byn vid dåliga tider och såg till att ingen Hunalänning dog av svält trots dåliga tider. Hon använde allt som gick till mat. Barkbröd, orm, råttkött m.m. För som hon sa, väl tillagat så mättar även träd och gräs. Varje generation som tog över värdshuset gav det ett eget namn, att kunna dessa namn i rätt följd från början visar att man tillhör ätten. De gårdar som Helgaätten äger i dag är delvis arv från döda släktingar, samt skänkta av andra ätter som tack för att någon betydelsefull i ätten räddats vid svältperioder. Några av de ätter som fått hjälp det senaste är Krok, Ekehuvud, Knaphövde och Bure. Den gård som ligger i Småland ärvde Helga efter sin första make, Bicke. Rörek har även tre gårdar i Svealand som hanteras av ätten. Helga Torsdotter (död 1117) som drev värdshuset i Berghem var en mycket central person i ätten och i Berghem trots att hon inte fick ättestatus förrän 1113 på tinget i Berghem. Samtidigt tog Snok in henne som sin vänätt vilket inte Helga var så glad åt, men hade inget val. Kamperna i Berghem är mycket viktiga för ätten då man tjänar stora pengar på alla besökare. Ätten har även haft kämpar i ringen och två gånger har man vunnit. Då var det Mandoc Nord som slogs för ätten. På senare tid har rykten kring nidingarna Ulvfang och Brestadyrkare börjat förknippas med Helgaätten. Om något av ryktena skulle vara sanna skulle det leda till katastrofala följder för ätten, då det är belagt med dödsstraff om man tillber eller hjälper Bresta samt huserar eller på annat vis hjälper Ulvfangare. Vidare tillåter inte Helga trälar på sina gårdar, men resten av ätten är inte eniga i frågan.