Jarlarna

Jarlarnas uppgifter är att:

• Tillsammans styra landet
• Skydda landet
• Styra landet efter eget omdöme. Hunalands landsting är dock det högsta beslutande och lagstiftande organet.
• Välja eget råd samt krigsledare.
• Utser alla ämbeten inom den styrande ordningen
• Får ej ta skatt från andra än på sin egen mark. (gäller alla)
• Tar del av tull och av marknadstull samt bot vid ting.
• Kan kräva rusttjänst av alla självägande bönder i 70 dagar i antal enligt ägostorlek. Av annans hird kan härskaren kräva halva manskapet i krig i 70 dagar.
• Skall tillbe fädernas gudar och Vite Krist (En av varje)
• Kan lagligen bli avsatt vid ting.
• Bekosta en egen hird som skall skydda härskare och land, i valfri storlek
• Att hedra överenskommelser med Norge och andra länder

Hur jarlarna styr:

Jarlarna kan inte vara överallt på samma gång. Makten måste delegeras.

Krigshövding

Den person som är högsta befälhavare för Hunalands hela krigsmakt och skydd, näst efter härskaren. En krigshövding har inte högre talan i ett ting än t.ex. en ätteledare, men fungerar ganska ofta som ”reservregent” då mycket av tiden går åt till att uppfylla regentens uppgift gällande Hunalands beskydd. Till sin hjälp har Krigshövdingen också fem tegnar.

• Rätt att i eget namn kalla samman och leda allt väpnat folk i krig.
• Skall övervaka landets härmakt och försvar.
  
• Handhar tillstånd om att ha hird och antal krigsföra personer.
• Bestämmer ej över regentens personliga hird, om regenten inte sagt annat.
• Högsta domare gällande krigslagarna (Regenten är formellt högre)
  

Ätteledare

Är den person som leder en ätt oavsett dess storlek.

Hur de utses ser olika ut inom de olika ätterna, i vissa fall väljs den som av ätten anses vara mest kompetent för uppgiften, i andra fall går titeln i arv.

Det är inte ovanligt med maktkamper mellan olika familjer inom en ätt för att komma åt ätteledarposten. Jarlarna har noll och intet att säga till om angående vem som utses till ätteledare.

• Rätt att kalla samman ättens samlade hirdstyrkor
• Rätt att dömma i tvister och dispyter inom ätten
• Ansvarar för ättens välmående och anseende.
• Rätt att utse hövdingar på ättens marker, rätt att frånta detsamma om det blir nödvändigt
• Svarar inför jarlarna
• De behöver inte vara lagkunniga, men de behöver kunna tas med folk

Hövding

Utses av folket och eller ätteledaren vars område det gäller. Ansvarar för säkerhet och rådslag inom ett mindre område, det kan gälla en liten by eller en mindre landsända. Det är hövdingen som kallar till rådslag och som ser till att beslut genomförs inom den trakt eller byggd han eller hon styr över. Det är till hövdingen folk i första hand vänder sig om de t.ex. har problem med rövare. Vanligtvis svarar hövdingen inför regenten eller ätteledaren för sitt område vare sig han eller hon valts av ett råd eller utsetts av ätteledaren själv, brukligt är också att hövdingen svär en ed till ätteledaren om att det områden denne ansvarar för skall förvaltas väl och i enighet .En hövding kan vara av annan ättetillhörighet än det område den ansvarar över.

• Rätt att hålla egen hird efter ekonomi och Skyldiga att ställa upp med manskap i krig om så är fallet
• Rätt att stifta lokala lagar, (Kan ej överskrida landslagarana.)
• Ansvar att hålla sin trakt fri från rövare, pack och kringstrykare
• Att organisera vargskall och björnjakter
• Veta var rågångar mellan gårdarna egentligen ska gå om det blir dispyter om detta.
• De behöver inte vara lagkunniga, men de behöver kunna tas med folk
• Ofta kunna leda folk i strider.
• Har rätt att döma i ting och tvister inom sitt område
• får del i böter som avkunnas inom deras område
• Skall vara eventuell kunglig fogde behjälplig att samla in skatt