Är en ocentraliserad religion, där muntliga traditioner vandrat i generationer. Således finns det många olika tolkningar inom fornseden på hur den bäst skall utövas, det kan skilja sig från familj till familj eller rent av på ättenivå i vissa fall.
Gemensamt är dock tron på asar och vaner, gudar som likt människor är nyckfulla, imperfekta och vars hjälp måste förtjänas.

Fornseden i Hunaland har sin speciella syn på dom olika gudarna, deras äventyr och vilka områden dom vakar över.
I Hunaland tror man till exempel att Balder styr över berget Helgafjäll, den skogsklädda bergstopp i efterlivet som huserar alla som dött utanför strid, men likväl med hedern i behåll. Loke är en illvillig gud, men sitter fjättrad och orsakar jordskred och laviner när han försöker slita sig loss från sina kedjor. Mycket är likartat, mycket är snarlikt, mycket är annorlunda inom Hunaländsk fornsed.
Gudarna hjälper om dina offer är tillräckligt stora – glöm aldrig att skänka offer inför alla större händelser i livet.
Det finns flera olika förklaringar till hur världen uppstod. Centralt är att Oden var med från början. Sedan går berättelserna åt olika håll. Efter döden kommer man antingen till Valhall eller Folkvang (de som stupat i strid) eller det överfrusna Nifelheim (andra rangens tillvaro för världens alla nidingar, tjuvar och mördare, våldtäktsmän och lögnare). De som dör med hedern i behåll, men utanför ärofull strid vandrar över regnbågsbron Bifrost och där står Heimdall och visar dem vägen till det skogsklädda bergstoppen Helgafjäll.
Gudarna är många och de påminner mycket om människorna. I stort är gudarnas värld en avspegling av den mänskliga. Gudarna är inte odödliga och nästan alla kommer att dö i Ragnarök, den slutliga striden.
Stavbärare används som samlingsnamn för völvor, godar och gydjor i KIR. Det syftar framförallt till den stav många bär, en symbol för övernaturlig makt. Stavbärarna anses ha god kontakt med gudarna, kan vägleda i religiösa frågor, samt håller ofta i olika ceremonier såsom blot (Även om vem som helst kan hålla ett blot.), ristandet av galder/runor och liknande.
Hunalands godar och gydjor är respekterade rådgivare som kan tyda runor och järtecken, dom försöker tyda Nornornas väv och skönja hur Hunaland och Asgård påverkar varandra. Goden och gydjan är inte präster eller prästinnor, mer spirituella vägvisare och rådgivare. Den vise lyssnar till godens och gydjans tankar och råd, men endast den veke följer andras vilja i alla ärenden.
Völvor har liknande uppgifter som godar och gydjor men med djupare inriktning på sejdande och spådom. Enligt vissa är deras kontakt med gudarna den starkaste, medan andra påstår att de är de galnaste av fornsedarna.
Det finns flertalet godar och gydjor i Hunaland i dagsläget och alla är inte knutna till specifika gudahov. Dagens godar och gydjor bor ofta i närheten av en blotplats, ett vi eller ett harg eller en offergöl. Dom samlas vid högtider vid olika gudahov för att blidka gudarna hålla blot och ge råd. Samt för att diskutera saker som sker i Hunaland.
Hunaländsk fornsed är långt ifrån en enad religiös rörelse. Varje gode och gydja har sin egen tolkning på sagorna, gudarna och vem utav asarna som bör rådfrågas i vilken situation. Några strävar efter samförstånd med de kristna, medan andra hetsar till krig och konflikt.

Vi besvarar normalt ditt mail inom någon vecka. Påminn oss gärna vid uteblivet svar.
Facebooksida: de senaste officiella nyheterna
Facebookgrupp: för både nyheter och diskussioner.