Jämtland

Enligt legenden var det en man från Sparbu vid namn Ånund Jarl på Maere vars son Kjetil drog österut över Kölen tillsammans med en mängd människor och boskap. De kom ner ur fjällen och fann ett land som låg platt och jämnt och de kallade landet Jämtland. Här röjde de skog och bröt gårdar. Kjetil fick namnet Kjetil Jamte.

Politik

Jämtland är ett hövdingadöme. Där olika hövdingar råder över sina egna områden, i mer eller mindre allianser med närliggande hövdingaområden. Den man som har mest att säga till om är Snøfrid Kjetilsdotter av ätten Gutta, Jämtlands lagman. Jamtamot, det vill säga motsvarigheten till det Hunaländska tinget, hålls på Frösön veckan innan vårstolståndet varje år. Det är en stor begivenhet för både jämtar och utlänningar. Under motveckan håller man ting och avgör de tvister och döma i de brottsmål som uppkommit under året. Under jamtamotet diskuterar man även saker som rör Jämtland i stort. Samtidigt med jamtamotet hålls en stor marknad dit folk kommer från Levanger, Trondheim, Hunaland, Härjedalen och ibland ända från Sigtuna med varor från när och fjärran.

Jämtlands historia

År 1018 lät den norske kungen Olav den Helige, han som mindre fromma människor kallar Olav Digre, sända skatteindrivaren Trond Vite tillsammans med elva män till Jämtland. Jämtarna skrattade ut indrivarna och slog sedan ihjäl dem, och om inte Olav samtidigt fått att göra med oroligheter hemmavid hade förmodligen Jämtland fått en kännbar läxa. Andra gången Olav sände män till Jämtland för att samla in skatt var vintern 1020. Denna gång sändes Torodd Snorresson med elva män och den här gången nöjde sig jämtarna med att låsa in indrivarna. Torodd lyckades fly tillsammans med en man till, men resten av Torodds män hölls kvar som garanti för att kung Olav skulle låta Jämtland vara i fred. I åtta år hölls männen kvar som gisslan, men när Olav drevs i landsflykt 1028 släpptes de och återvände hem till sitt.

Under jämtamotet 1107 tackade jämtarna nej till att lyda under den Svealändska konungen och sedan dess har hövdingadömet haft en delvis frostig relation med Svearna. Där vissa ätter kommer bättre överens än andra med svearna.

Hunalands dåvarande krigshövding, Vaino Oddgrimsdotter, var för några år sedan inblandad i en arvstvist i Jämtland. Hennes morfar, Sigtrygg Ottarson på storgården Hucke, dog och lämnade ingen änka efter sig, vare sig Vainos mormor eller den andra hustru Sigtrygg tog sedan han blev änkeman. Vaino och hennes bror var närmaste släktingar genom sin mor, men innan någon av dem hunnit sätta sig i besittning av arvet hade Vemund Åkesson, son till Sigtryggs andra hustru i hennes första äktenskap, flyttat in och tagit över Hucke. Vaino är inte den som i onödan besvärar lagmän och tingsmenigheter, så hon rustade en skara krigare och red till Hucke för att själv läsa lagen för Vemund. Hon stötte på större motstånd än hon väntat sig och fick återvända med oförrättat ärende. Inte långt senare red hon till Hucke igen med mer väpnat folk i följe. Den gången slutade det med att hela gården brann ner och Vemund dog i oredan under branden. Därmed fanns inte längre någon mer som gjorde anspråk på Hucke så Vaino och landherse Ragne, hennes bror, gjorde upp i godo om delning av arvet efter Sigtrygg.

Befolkning

Består mest av folk från Norge som flydde därifrån under kristnandet. Vissa har bara helt enkelt hamnat i onåd och tagit sitt pick och pack till nya marker. Således har Jämtland en ganska norsk namnkultur och många har släktingar kvar i det forna hemlandet.

Jämtar har bra kontakter med samerna, som också utgör en del av befolkningen i Jämtland, men håller sig mest för sig själva och bryr sig inte så mycket om vad jämtarna gör.

Religion

Idag består hövdingadömet Jämtland framför allt av fornsedare och stämningen mellan kristna och fornsedare i landet är spänd.

Det var år 995 som Norge deklarerade sig ett kristet land med våld och hot om våld. Det var omkring de åren norska fornsedare flydde över till Jämtland för att undkomma den norske kungens deklaration. År 1052 lät Östman Gudfastsson bygga en jämtlands första kyrka, Västerhus, över det gamla gudahovet på Frösön. I och med det ansågs fornseden vara knäckt i Jämtland. Vid bron till Frösön står en runsten som Östman lät resa, och på den står det: "Östman Gudfastson lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn och Sten ristade dessa runor". År 1121 brändes kyrkan ned, hövdingadömet hade under de senaste åren haft ett allt större upptakt av de gamla traditioner och allt fler vände sig återigen till fornseden. Kanske på grund av de Hunalänningar som i sin tur flytt över gränsen för att undkomma de norska konungarnas förkunnande om att Hunaland är ett kristet land och fornseden förbjuden.

Geografi

Jämtland ligger öster och nordost om Hunaland.

Jämtland norr om Hunaland består mest av ödemark och fjällvidder där samerna följer sina renar, men i öster breder stora bygder ut sig mot Storsjön. Från Hunaland slingrar sig en väg ut mot havet i öster och går förbi Frösön. Området är rikt på stora vattendrag och forsar samt skog.

Ätter

I Jämtland finns det ett myller av ätter. Många jämtar har släkt i både Hunaland och Norge och vise versa. Men det är inte ovanligt att man plundrar över gränserna till andras områden. Två av de mest uttalande Hunländska ätterna i jämtland är ätterna Sköld och Krok.

Hjälteätts-begreppet finns inte i Jämtland. Den största ätten i hövdingadömet är Krok, följt av Stark, Björn, Gutta, Bergfast och Loge.

1116 togs de personer som flydde från de jämtländska ätterna Loge, Völsung och Knaves till Hunaland för att undkomma den allt starkare kristna makten från Sigtuna upp som Hunaländska ätter och anses inte längre vara utlänningar. Något som kan göra en viss förvirring bland Hunalänningar när jämtlänningar från samma ätter kommer på besök.

Förutom de redan nämnda ätterna finns det i Jämtland många fler ätter, små som större.

Beskrivning av personer:

Snøfrid Kjetilsdotter av ätten Gutta, Jämtlands lagman

På gården Valla på Frösön regerar lagman Snøfrid med fast hand.

Hövding Valk Torhildsson från Hammerdal av ätten Krok,

Valk Torhildsson är sonson sonson till mannen som byggde Jämtlands första kyrka Östman Gudfastsson. 

Fader Eadsige

Åldrige Fader Eadsige, tidigare präst på Västerhus kyrka på Frösön, är en torr och krokig gammal gubbe med hetsigt humör, sprungen ur ätten Troms. 

Völvan Höddlaug

I nordöstra Jämtland i Ullerdal finns den uråldriga Gydjan Höddlaug som bor i en hydda på Ulledalsfjällets östra sida. 

Hövding Gisle Haraldsson av ätten Loge

Vid storsjöns rand ligger hövdingagården Jorheim, där regerar hövding Gisle Harladsson ättledare av Loge. Halvbror till Isar av Loge, ätteledare för den Hunaländska delen av ätten Loge.