Härmakt

Hunaland saknar allmänt försvar. Härskaren håller en hird för eget bruk, alltså är härskarens hirds primära uppgift att skydda sin härskare och inte landet. Likadant är det med ätternas egna väpnade styrkor. De skyddar ätten och ättens mark i första hand. Dock används härskarens hird vid behov till att försvara hela eller delar av Hunaland. Vidare är varje gård skyldig att ställa upp med visst antal krigare vid yttre hot. Allt regleras via lagar och påbud. I Hunaland är det relativt få som har kriget som heltidsyrke. De flesta krigare ”jobbar deltid” och brukar kallas för huskarlar. Alltså har man en annan syssla att fylla när man inte krigar. Ju fler heltidskrigare en hird/hirdherre har, desto större status till denne. Dock kostar professionella krigare mycket mer än deltidskrigare.

Alla ätter har tillgång till väpnat folk, men det är få ätter som har råd att hålla permanenta hirder av rena yrkeskrigare, dvs. folk som enbart har som jobb att strida. 

Den Hunaländska hirden

Vid krig eller oro förväntas det av alla att bidraga med sin del och härskaren kan kräva tidsbegränsad rusttjänst av alla självägande hunalänningar, i antal enligt ägostorlek. Dock skulle det få katastrofala följder om härskaren verkligen skulle kalla ut alla män och kvinnor i ett längre krigståg. Den stora hären saknar fast organisation, men hövdingar, kungliga hersar, landhersar m.m. förväntas ta position som ledare för grupper av krigare. Krigshövdingen (näst i rang efter regenten) har dock bl.a. som uppgift att se till så att sådana frågor är lösta innan det blir skarpt läge.

En normalduglig krigare bär, enligt lag, minst sköld, yxa eller spjut och hjälm av något slag. Mer välbärgade krigare står sig med svärd, enklare brynja eller annan typ av likvärdigt rustplagg. En herse i regentens hird bör ha t.ex. svärd, sköld, hjälm, brynja, andra rustningsdetaljer, vapentröja samt extra vapen och sköld. Krigare med båge följer inte samma krav som nämnda exempel. Regeln är dock att man beväpnar och rustar sig efter status och förmåga.

Krigslagar

Dessa lagar dikterar vem som får hålla hird, rusttjänsttid, dömanderätt, beväpning och annat som rör krigets vardag. Några viktiga punkter att känna till:

• Den som vill hålla egen hird skall vara minst hövding eller ledare av ätt med goda anor.
• En hird består av minst sex krigare.
• Väpnad hird skall tillkännages härskaren, krigshövding eller landherse av sin hirdhövding eller hirdherre.
• Härskare, krigshövding eller landherse har rätt att kräva halva styrkan av annans hird vid orostider i max 70 dagar
• Varje självägande hushåll är skyldigt att ställa upp med minst en krigare (antal krigare efter hushållets storlek)
• En krigare skall minst ha hjälm, sköld och valfritt närstridsvapen eller båge och tre tolfter pilar. (Gäller bara de som inte ingår i härskarens hird)
• Den som på regelbunden basis håller härskaren med krigsmateriel, t.ex. hästar, skall få lättnader eller slippa helt, tullar och andra avgifter.
• Eventuella förseelser mot lagen handhas först och främst av härskaren. I dennes frånvaro av krigshövdingen och sist av landhersarna. En lagkunnig har rätt att ta upp förbrytelser av lagen.