Tinget är Hunalands domstol. Tingets uppgift är att lösa tvister med mål att alla ska bli så nöjda som möjligt. De vanligaste anledningarna att stämma någon till ting är antingen att man inte kan komma överens, saken är så pass stor att hedern kräver det eller man anser att motparten är så pass ohedersvärd att man vill offentliggöra hela saken. Vanligtvis är det lagkunniga som tolkar och förmedlar lagen och folket på tinget dömer (förmodligen efter vad deras ledare säger dock). Härskare, eller tingsansvarig, äger utslagsröst. I enklare mål kan ansvarig för tinget döma utan folket. Ting är en plats där folk samlas för att göra upp i lagens namn. Vid ting råder frid, även till och från ting. Ting kan vara lokala företeelser eller angå hela landet(Vid rikstäckande ting dömer utvalda lagkloka). Endast fria män och kvinnor äga rätt att tala och döma på ting.
• Någon stämmer till ting
En eller flera parter stämmer till ting. Detta skall enligt god sed förmedlas till alla inblandade parter. Lagkloka och tingsansvarig (exempelvis kung, hövding, lagfolk m.fl.) skall informeras om saken. Tingsansvarig kallar till ting.
(Komplicerade, viktiga eller stora mål brukar tas på de större tingen som hålls regelbundet runt om i Hunaland och man har rätt att få önska vilket ting man vill lägga fram sin sak)
• Tingsansvarig
Den som har utslagsröst på tinget. Vanligtvis den inom vars område tinget hålls (Hövding, kunglig herse, Landherse, Lagklok m.m.) Närvarande härskare har alltid utslagsrätt. Saknas hövding eller liknande faller äran på den som av de samlade som står högst i rang.
• Framläggande av tingsmål
På tinget, inför folket, kungör tingsansvarig vilka mål som skall dryftas och frågar om alla parter är på plats samt om de blivit kallade enligt god sed. Tingsansvarig presenteras.
• Val av lagbänk
Parterna väljer max tre personer var som skall sitta och överlägga efter dragningen. Man gör klokt i att välja personer som kan lagen och eller kan föra sig på ting. Det är ett hedersansvar att sitta på lagbänken.
• Dragning
Parterna presenterar sig för tinget. Kärande (som stämt till ting) lägger fram sitt käromål samt önskan om kompensation/straff. Därefter ger Svarande (den anklagade) sitt svaromål. Vittnen i målet uttalar sig. En kort argumentation mellan Kärande och Svarande får förekomma. Lagbänk och ansvarig på tinget får ställa frågor till Svarande och Kärande. Folk får begära ordet, (samt få ordet) och fråga Kärande och Svarande om saker i målet.
• Överläggning
De lagkloka och tingsansvarig diskuterar sinsemellan (öppen men ostört från folket) om vad lagen säger (om Svarande kan ses som skyldig eller ej, samt straffets natur). Lagbänken presenterar för tinget vad lagen säger i målet. (En rekommendation för folket att gå på)
• Dom
Tingsansvarig frågar folket, hur många av dem som stödjer den Kärande respektive Svarande. Vid lika har tingsansvarig utslagsröst. (Det är fritt att inte rösta) Vid fällande dom utfäster man även straffet. Oftast någon form av gäldning och bot.
• Överklaga
Det står fritt att överklaga dom från de lokala tingen. Vid sådant förfarande kommer saken tas upp på ett rikstäckande ting på nytt.
Det tillhör god sed på ett ting att hjälpa sin frände med gäldning och bot om hon eller han döms skyldig. Det är alltid upp till den “vinnande” parten att se till att gäldningen betalas. Men det är inga krav på att det ska göras omgående då inte alla hunalänningar har mängden silver, gäss eller vad nu domslutet säger.
Glöm inte att en del av boten går till lagfolket, en del till härskaren och tre delar till den ”vinnande parten”.