Vigulsängen i södra Hunaland (Foto: Hanna Olsson)

Hjälteätten Ödis

Ödis var herse hos Bergfast, en skicklig krigare och berest. Hon träffade den storvuxne Leofwine Hafoc i Anglia och de gifte sig inom kort. Deras son Wulfhea var den första att ta Ödis’ namn som ättenamn. Leofwine överlevde Ödis med många år och lät bygga ättegården Västanbäcken där han nu sägs gå igen. Ätten livnär sig framförallt som jordbrukare och är välkända för sina får samt har en stengruva. Runt hälften av ätten är fornsedare och hälften kristna. Den nuvarande ätteledaren Hultes far Orm tog makten under vintern som följde de ödesdigra händelserna på Graneholm då flertalet högt uppsatta individer dog till följd av förgiftning. En av dem var Erik Svensson, ättens blivande ätteöverhuvud. När Orm dog i envig blev Hulte ätteledare i egenskap av äldsta barn. Han var då gift med en kvinna från Ekehuvud, men för att ena ätten bröts det äktenskapet och Hulte gifte sig istället med Tyra Hildeborgsdotter.

Ätteledare: Hulte Svärdstale Ormsson

Högsäte: Ragnhall

Krigsmakt: Låg/Hög

Typiska ättefränder: Brukare av jorden, mjödglada, religiösa, lagkunniga

Typiska Ödis i Berghem: Fornsedare, skrävlare, envetna

Ätteledare:

Hulte Svärdstale Ormsson

Hulte tog över som ätteledare efter att fadern Orm dött och är nu herre över storgården Ragnhall. Numera gift med Tyra Hildeborgsdotter, också av ätten Ödis, ett äktenskap som knappast är lyckligt, utan framtvingat av den inre ättepolitiken. Hulte må vara något mer diplomatisk än sin far, men har samtidigt fått tillnamnet Svärdstale av en anledning och tror på handling före ord när så är nödvändigt. Han har liten tolerans för uppstudsiga småätter, är inte främmande för våld och kan vara oförlåtande när det gäller. Han är traditionell rörande tron och stark förespråkare av fornsed. Att hjälteätterna är förmer och de som bör styra landet är en självklarhet.

Tyra Hildeborgsdotter

Gift med Hulte sedan ett par år tillbaka. Stammar från de norra delarna av Ödis marker i syd och styr därmed över den delen av ätten som bedriver den lukrativa stenhandeln. Tyra, som inte är den som viker i onödan, är kristen, men har inget till övers för utländska påhitt om att kristna kvinnor ska klä och bete sig på något visst sätt som skulle skilja sig från männen.