Den regerande ordningen i Hunaland

Hunalands styre idag
Idag är Hunaland en vasallstat under grannlandet Norge och kung Öystein av ätten Hårfager. Hunaland styrs av ätterna under det landsomfattande tinget. 

Regentsrådets uppgifter är att: 

• Tillsammans styra landet
• Att hedra överenskommelser med Norge och andra länder

Hunalands administration

Regenten kan inte vara överallt på samma gång. Makten måste delegeras. De som besitter administrativa poster kommer nästan alltid uteslutande från stormannaätter.

Krigshövding

Den person som är högsta befälhavare för Hunalands hela krigsmakt och skydd, näst efter härskaren. En krigshövding har inte högre talan i ett ting än t.ex. en landherse, men fungerar ganska ofta som ”reservregent” då mycket av tiden går åt till att uppfylla regentens uppgift gällande Hunalands beskydd.

• Rätt att i eget namn kalla samman och leda allt väpnat folk i krig.
• Skall övervaka landets härmakt och försvar.
• Får utse regentens hersar (men ej vanligt)
• Handhar tillstånd om att ha hird och antal krigsföra personer.
• Bestämmer ej över regentens personliga hird, om regenten inte sagt annat.
• Högsta domare gällande krigslagarna (Regenten är formellt högre)

Landherse

En landherse är regentens förlängda arm i Hunaland. De styr var sin del av landet för regentens räkning. Om regenten inte är närvarande i landet så är det nästan alltid Landhersarna som tar över styret av Hunaland, med krigshövding som ledare. Landhersar hör självklart till dem härskaren oftast kallar till rådslag och gillen. De äger stora marker och rikedomar, de är vanligtvis överhuvud för stormannaätter. De ingår inte i regentens personliga hird. De kan jämföras med senare grevar och hertigar. Landherse kan bara den bli som äger minst en gård med utmarker och boskap till ett ganska stort värde, som har rykte som en hunalänning med heder och som inte dömts för brott mot Huna Landslag. Det finns för närvarande sex landhersar i Hunaland. Några av deras plikter, uppgifter och rättigheter:

• De är lagkloka och har rätt att döma i ting inom sitt område
• Står över alla utom regenten (med vissa få undantag)
• Får ingen ”lön”, men får del i böter som avkunnas inom deras område
• Styr landet med krigshövdingen i de fall härskaren inte befinner sig i Hunaland.
• Rätt att hålla egen hird.
• Skyldiga att ställa upp med minst 1/5 av sina hirdkrigare i 70 dagar vid krig
• Rätt att utse hövdingar inom sitt område
• Utses av härskaren

Regentens hirdhersar

En hirdherse är en professionell yrkeskrigare och ofta befälhavare i regentens hird. Många av dem har egna välmående gårdar men några är bofasta på någon av regentgårdarna.  Deras lön är silver och kanske gård och boskap samt rätt till en stor del av byte vid plundringar under krig och liknande. Regenten ser många av hersarna som sina närmsta.

• Deras plikt är att skydda härskarens namn och rykte.
• De står under landhersarna men över de lokala hövdingarna i rang och talan
• De har rätt och ansvar att föra regentens talan (om regenten inte är närvarande)
• Utses av regenten eller krigshövdingen
• För befäl över krigare i regentens hird.
• Vissa tilldelas mindre förvaltningsuppdrag 
• Får lön.
  

Hövding

Utses av folket och eller regenten. Ansvarar för säkerhet och rådslag inom ett mindre område, det kan gälla en liten by eller en mindre landsända. Det är hövdingen som kallar till rådslag och som ser till att beslut genomförs inom den trakt eller byggd han eller hon styr över. Det är till hövdingen folk i första hand vänder sig om de t.ex. har problem med rövare. Vanligtvis svarar hövdingen inför regenten eller landhersen för sitt område vare sig han eller hon valts av ett råd eller utsetts av regenten själv.

Hövding kan bara den bli som äger minst en gård med utmarker och boskap till ett ganska stort värde, som har rykte som en hunalänning med heder och som inte dömts för brott mot Huna Landslag.

• Rätt att hålla egen hird efter ekonomi
• Skyldiga att ställa upp med manskap i krig om hövdingen har egen hird
• Ansvar att hålla sin trakt fri från rövare, pack och kringstrykare
• Att organisera vargskall och björnjakter
• Veta var rågångar mellan gårdarna egentligen ska gå om det blir dispyter om detta.
• De behöver inte vara lagkunniga, men de behöver kunna tas med folk
• Ofta kunna leda folk i strider.

Historik 

Hunaland bygdes från början utav små hövdingadömmen som hade sin grund i de olika ätterna. Dessa växte allt mer och för ett antal år sedan beslutades det att Hunaland skulle styras av en kung eller drottning som valdes av ätterna i landet. Detta skedde vid ett större ting där alla fria Hunalänningar fick delta.

Regentstiteln i Hunaland var således inte ärftlig men har den avlidne regenten söner eller döttrar vid sin död som anses lämpliga, räknas dessa naturligtvis in bland de främsta personerna. Vald regent sitter till sin död eller tills denne avsätts. Regenten är inte enväldig och har delvis begränsad makt. Regenten är Hunalands och dess befolknings, främsta beskyddare. Regenten ska styra över landets försvar, leda folket framåt genom att till exempel förkunna påbud. Regenten styr med ett råds hjälp. 1096 valdes Ragnvald Ragnvaldsson av ätten Knaphövde till Hunalands första kung och regerade i tjugo år innan han dog av sjukdom under sommaren 1116. På hösten samma år hölls regentval och Vaino Oddgrimsdotter av ätten Sköld blev vald av folket till ny regent. Vaino dog under en envig mot Guttorm Öysteinsson av Grim, tegn i kung Öysteins kungahird. Här invarderades Hunaland av Norge, något som resulterade i ett blodigt krig med slutresultatet att kung Öystein tillslut blev ny regent över både Norge och Hunaland. Hunaland är dock en vasallstat och styr mer eller mindre sig själva med hjälp av ett regentsråd.

Regentens uppgifter var att:

• Skydda landet
• Styra landet efter eget omdöme
• Välja eget råd samt krigsledare om härskaren så önskar
• Utser alla ämbeten inom den styrande ordningen
• Får ej ta skatt från andra än på sin egen mark. (gäller alla)
• Tar del av tull och av marknadstull samt bot vid ting.
• Kan kräva rusttjänst av alla självägande bönder i 70 dagar i antal enligt ägostorlek. Av annans hird kan härskaren kräva halva manskapet i krig i 70 dagar. 
• Skall tillbe fädernas gudar eller Vite Krist och helgonen
• Kan lagligen bli avsatt vid ting.
• Bekosta en egen hird som skall skydda härskare och land, i valfri storlek
  

Regentens hird står han eller hon mycket nära då delar av den alltid följer regenten och det är här som man kan hitta många av de personer som regenten verkligen litar och lyssnar på.

Regentens råd fungerade såhär:

En liten skara av högättade personer som regenten litar på. Regentens råd är inte någon fastslagen organisation, utan dess medlemmar kan variera lite från tid till tid och uppgift. Medlemmarna besitter olika kunskaper, men har gemensamt att de alla är duktiga inom sitt område och lojala härskaren. Rådsmedlemmar plockas vanligtvis från de som gett stöd åt härksaren i valet av regent.