Alla människor i Hunaland ingår på ett eller annat vis i en ätt och familj. Det är på ätterna landets välgång vilar. Det finns stora ätter, små ätter, rika ätter och fattiga ätter. Alla ätter äger inte egen mark och mindre ätter (men även större och rikare) får ofta hyra in sig eller förvalta någon annans land. Den ledande familjen i en ätt brukar ha mest mark och andra familjer inom ätten har sina marker. En ätteledare äger alltså inte all mark hans eller hennes ätt besitter. Fattigare ättemedlemmar fungerar ofta som bryte (ung. förvaltare) inom sin egen ätt. Vidare bor det oftast även personer och familjer på en ätts mark som inte är medlemmar just i den ätten. De kan hyra, förvalta eller äga marken, men de lyder ändå oftast under ätten.
Få eller ingen ätt eller familj är stor nog att vara helt självförsörjande i alla avseenden.
Familj
Din livlina och ditt sociala skyddsnät i livet. Innefattar i princip dina närmsta släktingar, så som mor, far, syskon, far och morföräldrar och ofta föräldrarnas syskon (i den mån det ”går”). Inte att förglömma är de personer som gift in sig, även de räknas som familj.
Släkträd inom Ödis, visar ätteöverhuvudet Orms familj
Ätt och släkt
En ätt har sitt ursprung i en eller några få ”grundare” och alla som stammar därifrån på något vis, räknas in i ätten. I Norden under KIR-kampanjen räknas man som släkting om man är född i släkten, ingift i den eller blivit tagen till fostran hos någon i släkten. Fosterbarn har dock inte arvsrätt efter sin fosterfamilj utan ärver sina biologiska föräldrar. En släkting är nästintill helig och den som bråkar med din frände bråkar också med dig. Detta utesluter ändå inte att släktingar, till och med bröder och systrar, ibland kan bekämpa varandra med liv och glöd. Däremot kan det vara katastrofalt att gå så långt så att man dräper, eller låter dräpa en nära frände. Dels kan man bli förklarad niding av släkten och folket i hemtrakten, dels - och ännu värre - kan man få ödet emot sig, och mot ödet kämpar som bekant även gudarna förgäves. Säkrast och lugnast är alltså att hålla fred inom släkten. Vanligt är att man samlar släktmöten för att tillsammans komma överens om affärer, giftermål, fejder och annat som rör hela släkten. De som berörs av släktmötenas beslut förväntas gå dit fränderna pekar; att gifta sig rätt, att delta i fejderna, att ha samma fiender och vänner som resten av släkten och så vidare. Detta kan förstås ibland vara personligt påfrestande, men viktigast är ändå att hålla släktsämjan. Den som går emot släktens beslut kommer att anses som dåligt fostrad och en skam för sina föräldrar och kan i undantagsfall till och med bli förklarad arvlös.
Varför så viktigt med familj och ätt
I ett samhälle där det inte finns några sociala skyddsnät och andra system för att ta hand om invånarna är din familj och ätt allt. Din ätt hjälper dig t.ex. vid ting, giftermål, hämnd, med resurser om du skulle stå utan (mat, utsäde osv.) Din ätt fungerar ungefär som en stamtavla eller som dagens CV. Genom att berätta vilka dina föräldrar och far/mor föräldrar är och vem som fostrat dem osv., återspeglar deras namn och heder på dig, förutsatt att dina släktingar var hedersamma. Om dina föräldrar ansågs vara av heder så anses även du vara det, tills att du bevisat annat. Det är oftast genom din familjs namn som du kan skaffa dig ett bra gifte, och också genom deras tillgångar som du började ditt eget liv.